Idag drömmer jag om en park i paris, solsken och rödvin. Siluetter av dansande människor och dragspel. Solen i ögonen och hans hand i min. Kanske borde man bränna lite pengar på en liten tripp dit, kanske precis dagarna efter stundenten, känns kulturen, strosa runt i parker, gå på konstutställningar och dricka vin på mysiga fik och gå till små klubbar om nätterna. Strosa hemåt på tidiga morgonen och se solen smeka staden.

Eller varför inte Polen. Krakow eller Wroslaw, jag skulle inte ha något emot att åka tillbaka till de städerna. Kanske ta med mig Axel, åka häst och vagn, kramas i solnedgångarna, sitta i mysiga stenkällare och dricka vin och bo på något galet hostel. (varför inte goodbye lenin, lenincitat på väggarna, leninstaty och hippies)

Fast helst Paris. Paris och rött läppstift. Ha fina kjolar och vara kulturell. Picknickar i parker och vackra människor. åh!

Äsch. egentligen borde jag pausa i drömmandet, mitt projektarbete ska vara färdigt tills på måndag. shit pommesfrites! men jag fixar det. Självdisciplinen är det sämre med, den är snarare inställd på drömmande, vilket tycks vara mitt eviga tillstånd. Jag vill inte plugga mera, jag vill ut, leva och andas. Dansa på ängar och skratta bort dagarna. Men jag ska plugga tills kvällen. Jag ska fixa det, gå i mål. Sen ska jag känna mig duktig över vad jag skapat och kramas med en vacker herre.


Nej nu blir det kaffe, amelie från montmartemusik och projektarbete igen. Ta båten i land, erövra lättjan.

ps. sökes: tips på ljuvlig romantisk fransk musik.

snart köps flygbiljetterna till Tanzania! känns så stort, spännande, vackert och så avlägset. Vi åker precis i slutet av augusti. Sen kommer vi aldrig tillbaka så som vi är nu. Jag tror inte att man kan vara densamma efteråt, fortfarande Sara men med så mycket mer i blickfånget.

puss!